Temagruppen Unga i Arbetslivet © 2010

 

 

 

 

Följ oss på Twitter!Bli vår Facebookvän!UngdomsstyrelsenESF - Europeiska Socialfonden

 

Besök vår blogg!

 

Vi i Temagruppen Unga i Arbetslivet bloggar om vårt arbete. Läs bloggen här!

 

 


 

Temagrupp Unga i arbetslivet besökte projekt i Norrland
Temagruppens representanter och artikelförfattare: Åsa Karlsson, Karin Fridén och Oscar Svensson


I Norrland samlas några projektledare för erfarenhetsutbyte en gång per halvår. Vid temagruppens besök 29 mars 2010 fanns pågående projekt från Kalix, Luleå, Piteå och Skellefteå på plats. Vad kan man lära av varandra? Dagen därpå träffade temagruppen deltagare i projektet Kommunalt partnerskap i regionen (Kompare) och personal i ett projekt för kommunala lärandeplatser (Komlär).


En öppen dörr för unga
En återkommande fråga för många projekt är hur unga kommer till projekten. Kompare, som snart avslutar sitt projekt, lyfter fram positiva erfarenheter av frivilligt deltagande:

– Vi ändrade vårt sätt att rekrytera deltagare efter halva projektperioden. Vi ändrade om så att unga från socialtjänsten fick välja mellan tre olika typer av stöd. De fick bland annat möjlighet att göra praktik eller att delta i vårt projekt. Arbetar man så blir det bättre för de unga och enklare för de som arbetar i olika verksamheter, säger Lotta Sundman från Kompare.


– På Tusen nya ungdomsjobb har vi bland annat en öppen verksamhet, vi säger att alla unga är välkomna. En del har varit oroliga för att projektet då skulle ge stöd även till de som egentligen inte är i behov av det. Men vår erfarenhet är att det är de med verkligt behov som söker sig hit. Vi välkomnar alla, men alla kommer inte hit. Det är också viktigt att ge möjlighet för unga att komma hit utifrån egen initiativkraft, tillägger Lena Sundkvist projektledare för Tusen nya ungdomsjobb i Luleå.


Många projekt har också det upplägget att socialtjänst och/eller arbetsförmedlingen kan hänvisa unga till dem. Anita Vidgren konstaterar att de i projektet Kubik från början planerade att ha unga som står olika långt från arbetsmarknaden i projektet. Dock har Arbetsförmedlingen lokalt hänvisat vissa till kompletterande aktörer vilket gjort att projektet främst befolkats av unga som står längre från arbetsmarknaden.


Hur wild and crazy får man vara?
En fråga som diskuterades var att projekten ofta vill arbeta innovativt samtidigt som det finns regler som sätter gränser för vad som är möjligt. Upplevelsen bland projektledarna verkar vara att samarbetet mellan exempelvis kommunen och Arbetsförmedlingen ofta fungerar bra mellan enskilda medarbetare och handläggare. Dock kan det bli svårt när olika regelverk och ambitioner kommer i konflikt med varandra.


– Ett problem vi ser gäller transnationella insatser. Vi vill arbeta med praktik utomlands i Belgien för unga. För många kan en sådan resa innebära att de växer betydligt som människor även om det är under kort tid. Det finns regler för ungdomsgarantin som slår fast att det land unga praktiserar i måste angränsa till Sverige för att de ska få stå kvar i ungdomsgarantin. I annat fall skrivs de ut från ungdomsgarantin utan att de kan vara säkra på att de direkt blir inskrivna när de kommer tillbaka. Mot bakgrund av det vågar en del unga inte ta risken att åka iväg. På EU-nivå arbetas det ju för ökad rörlighet inom EU. I Sverige har vi en stel förordning slår mot unga som vill praktisera utomlands. Detta blir ju mycket motsägelsefullt, säger Dan Berggren, EU-samordnare i Piteå kommun och verksam i Kompare.


Kommunala lärandeplatser i Piteå
I Piteå har genom projektet Komlär uppmärksammat behovet av generationsväxling inom kommunen. Efter den förra ekonomiska krisen har en hög arbetslöshet bitit sig fast i Piteå. Utsatta grupper på arbetsmarknaden har haft stora svårigheter. Piteå kommun tog då i januari 2008 initiativ till att i samverkan med Arbetsförmedlingen skapa ett projekt för att underlätta för utsatta grupper och minska utanförskapet.


Projektet bygger på att deltagarna i projektet får praktisera inom någon av kommunens förvaltningar. Därefter får de en ”Komlär-anställning” inom kommunen med ekonomiskt bidrag från Arbetsförmedlingen.

Komlär ska utveckla en metod i gränssnittet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Metoden ska underlätta utsatta gruppers inträde på arbetsmarknaden genom att deltagaren får kompetens direkt ute på de kommunala arbetsplatserna och har under tiden en erfaren handledare för just denna kunskapsöverföring. Samtliga deltagare får sitt lärande dokumenterat. Dokumentationen utförs av Vuxenutbildningen i Piteå och ligger till grund för det arbetsintyg som utfärdas när deltagaren lämnar projektet.


Projektet avslutas i augusti 2010 och de som arbetat inom Komlär vittnar om flera bra erfarenheter och ett framgångsrikt arbete under projekttiden. Eftersom arbetet varit koncentrerat till vissa förvaltningar kanske utökat arbete inom andra delar av kommunen efterlysas framöver. Metoden med Komlär-anställning för att få en plattform, en arbetslivserfarenhet och en referens att söka arbete på har visat sig framgångsrik. Arbetsförmedlingen och Piteå kommun har visat att de etablerat ett mycket bra samarbete.


Möte med Kompare och deras samarbetspartners från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
I ett fullsatt sammanträdesrum i Piteå träffade temagruppen handledare och samarbetspartners för Kompare.  Det märks att alla brinner för att arbeta med ungdomarna och att det finns ett stort engagemang. Medarbetare från såväl Piteå och Skellefteå i projektet verkar ha hittat en bra samverkan. Kompare upplever att det har varit sporrande och positivt att två olika kommuner är med i projektet. Halvt på skämt, halvt på allvar konstaterar de att Piteå kommun inte vill vara sämre än Skellefteå och tvärtom. Det har gjort att arbetet gått snabbare framåt.


Man sporras av varandras resultat – om något funkar i den ena kommunen så måste det ju gå i den egna kommunen också! Det gäller nog både på operativ nivå och styrgruppsnivå, säger man. De unga har ett individuellt upplägg i Kompare och de har inget slutdatum för hur länge de får delta. Kravet som finns är att det sker en utveckling och att man gör det man kommit överens om. Viktiga arbetsområden är ohälsa och att kunna fånga upp de svårigheter som kan finnas bland deltagare. Man kunde också önskat bättre dokumentation från skolan kring vad en del av deltagarna har haft för aktiviteter inom ramen för individuella programmet.


Under mötet diskuterades kring vilka ramar som sätts för projekt med stöd från Europeiska socialfonden. Det finns exempelvis inte möjlighet att inom projektet ge deltagare kortare utbildningsinsatser inom det reguljära utbildningssystemet. Att praktisera studier har därför varit en framgångsfaktor i projektet. Genom det har projektet kunnat stimulera till studier. Ett resonemang fördes också om att det kanske hade underlättat om en högre andel av projektet finansierats genom socialfonden. Detta eftersom ungas ersättningar från socialtjänsten och Arbetsförmedlingen ofta är låga. Om medfinansieringen knyts till dessa ersättningar kan det vara svårt att erbjuda mer omfattande insatser. Slutligen kan konstateras att projektet redovisar goda resultat och nöjdhet hos deltagarna.
 
Röster från några av de som deltar i Kompare
Temagruppen träffade ett tiotal av de unga som deltar i Kompare för att lyssna in vad de tycker är bra och vad som kan bli bättre i projektet. Det diskuterades också lite allmänt om hur det är att vara ung och arbetslös i Piteå och Skellefteå.


– Om man jämför känns det som att Arbetsförmedlingen arbetar mycket med kontroll och man anvisas att söka vissa jobb. I Kompare arbetar de mer långsiktigt och utifrån vilka mål vi själva har, säger en av deltagarna.


På frågan om de tre bästa inslagen i projektet lyfte de fram många olika delar: att få både stöd och bli pushad att komma vidare i utvecklingen och att man får tid på sig och får en verkligt individuell handlingsplan. Vidare verkade en gemensam upplevelse vara att det är bra att det finns ett ställe att gå till på dagarna – att det ger struktur i tillvaron. Det upplevs också motiverande att gå till projektet på dagarna och de krav som ställs är på en bra nivå. Att de som deltar får välja mellan att vara med i projektet eller få andra typer av stöd upplevdes också som positivt och motiverande.


På frågan om vilka saker som kan bli bättre i projektet beskrevs bland annat att det kanske kunde vara bra med handledare som har fördjupad kunskap i vissa områden – exempelvis i hur det fungerar med eget företagande. Någon lyfte fram att det ibland kan behövas fler former av stöd, kanske av kurator eller liknande. Samtidigt påpekade någon annan att projektet har möjlighet att hänvisa vidare till andra former av stöd. Någon efterlyste också möjligheten att vara med i Kompare och samtidigt läsa på gymnasium eller genomgå en kvalificerad yrkesutbildning.


Mer information och kontakt:


KomLär
http://www.pitea.se/sv/Kommun-och-Politik/Pagaende-projekt/KomLar-Kommunala-Larandeplatser/
Projektledare: Projektledare Per Andersson 0911-69 64 54 Per.andersson@nav.pitea.se

Kompare:
http://www.pitea.se/sv/Kommun-och-Politik/Pagaende-projekt/Kompape-Kommunalt-Partnerskap-i-Regionen/
Projektledare: Lotta Sundman 0911-69 64 35 Piteå lotta.sundman@nav.pitea.se

Kubik:
http://www.kalix.se/templates/Page____18299.aspx
Anita Widgren, projektledare
tel 0923-650 99, 070-296 50 99
anita.widgren@kalix.se

Tusen nya ungdomsjobb: http://www.lulea.se/forinvanare/arbeteochpraktik/tusennyaungdomsjobb.4.cafb35109cec643ab80003752.html
Projektledare: Lena Sundkvist
0920-45 48 89
lena.sundkvist@amf.lulea.se
 

 


 


 

 

Dokument och utskick från Temagruppen




I blickfånget

 International Youth Unemployment Seminar 2010 Blog »

 Fokus Danmark: Hur bekämpas ungdoms-arbetslösheten där? »

Kalendarium

 

 Styrgruppsmöte och projektbesök i Söderhamn
7 april.

 

• Regional konferens Jönköping » 
Hur samhället möter unga.
8 april.

 Att skapa vägar in - arbete, utbildning och unga i utanförskap »
19-20 april 2010 på Fittja gård, Stockholm.